Ja...

De ringde nu... De ringde och sa att snart ska min små kissar bort.. =/ Hur ska man klara sig utan dessa små guldklimpar i livet? Men jag VET att det är bättre såhär. Det vet jag. Men ändå är det jobbigt och tänka att nu så.. Nu ska de bort. :(
Ni som inte vet så är jag voläntär på ett katthem är i Eskilstuna och har varit jourhem åt två små kattungar och en kattmamma nu i några veckor. :) Har varit riktigt kul men nu så ska de bort och det känns som hjärtan gick i hundra bitar.. :(
Detta visste man men inte så tidigt bara. =/ Trodde man skulle ha de i tio veckor inte i 6 veckor bara. :(
Nu är det depping som gäller i stora ord och det blir bättre sen.
För tjugo år och skaffa kattunge? Nej för så dum är jag inte, jag måste utforska MITT liv innan jag kan ta hand om ett liv till. Så här vuxen har jag aldrig varit i hela mitt liv men någon så måste man och detta är nu. Jag måste tänka framtid när det gäller ett liv som har bara DIG. Mina kissar lever på mig, de kan inte göra något annat än de. Jag kan gå ut och gå men de kan inte de så. Jag kan gå till ica och handla mat men de kan icke de. De ger men alltid kärlek men det betyder att jag måste offra lite för att få ha den kärleken och det är jag inte redo än för. Jag har aldrig rest, flygit, ätit korv i Oslo eller något sånt. Det vill jag göra först innan jag skaffar en kattunge.
När jag har radhus och allt då så är jag redo för en som kommer bli beronde av mig men just nu.. Nej jag är icke redo.

Tänk på de ni som tänker skaffa katt i min ålder, är ni redo att släppa allt i 15 - 20 år för dessa?

Ni kommer inte kunna spotan resa eller något, ni kommer bli budna även om det är "bara" en katt.

Tänk på det.


Kommentarer
Postat av: Fanny

Naw, vilka små sötisar :D

2010-10-24 @ 15:02:41
URL: http://fjclausen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0